Det känns så fail att efter all tid jag la ner på att hjälpa, stötta och prata med en person om att h*n ska ta upp saker, vara ärlig och säga som h*n tycker, så känns det som att allt det har glömts bort. Det blev inte av förut just för att h*n var rädd för konsekvenserna. Sen när allt blev ett rent jävla helvete så gick det hur bra som helst.. Visst jag känner mig väl kanske ok, för utan mig hade det inte blivit ett helvete och utan helvetet så hade det inte blivit så att h*n pratat om sina problem och känslor. Jag är glad för det. Men jag önskar att jag sluppit helvetet och att h*n sluppit det.. Om allt bara hade löst sig lite tidigare så hade det varit bättre nu..

Nu bäddar jag ner mig under täcket och gräver in mig själv i mina egna tankar och bekymmer.

Välkommen våg av ångest...

Sitter och röker vattenpipa på mitt rum just nu, kanske inte det bästa stället men är man ensam hemma så ska man ta för sig. Eller hur? :)

Den här dagen har varit en grym besvikelse. Jag har varit förbannad och nära att slå sönder allt i min väg, dock blev det bättre och jag fick två cigg av en tjej innan jag skulle hem (som betalning för en grej, love it!) så jaa... Nu är det väl lite bättre. Sitter tyvärr och fryser då min balkongdörr är öppen, men men...

Ska fortsätta röka just nu och göra mina älskade rökringar, they makes me happy!

Nu har jag badat, shamponerat håret två gånger, använt balsam (för en gångs skull, glömmer det jämt annars), smörjt in ansiktet i ansiktsmask, målat naglarna blå (minnen..) och ska snart smörja in ansiktet i återfuktande kräm. Det som är så synd med mitt ansikte är att jag har blandhy, har ingen kräm här hemma som funkar för det, måste köpa det snart. Och sen så är mitt hår superduperslitet, ska boka klippningstid snart och då får jag se hur mycket frissan vill ta av *suckar djupt* jag borde lära mig att klippa håret oftare så jag slipper klippa av det så mycket då jag väl klipper mig.
Blargh! Jag vill röka vattenpipa men det är lite väl sent för det, ska upp halv sju och måste snart stänga av datorn.

Jag vet inte vad som har tagit åt mig? Från att duscha varannan dag till att bara tvätta håret två gånger i veckan. Ja det är sant det ni läser, jag har inte stått i duschen på en vecka nu, om jag kommer ihåg rätt... Jag kan ha duschat en gång, kommer bara inte ihåg det..?

Så nu ska jag tappa upp ett hett vatten och ta ett bad, jag vet inte hur länge jag orkar stanna i men jag ska iallafall försöka sitta en timme. Har svårt för att blöta ner mig nuförtiden, känns slöseri med vatten och tid då man ändå blir skitig igen...

Aja! Hade tänkt att bleka håret idag med men mamma åkte och jobbade på en gång efter sin promenad så det hanns inte med. Jag vill inte göra det själv heller, färga kan jag hur lätt som helst men då det kommer till blekning så låter jag någon annan göra det. Så nu får jag gå runt i skabbigt hår i någon dag till, ska försöka locka hem Rick hit så han kanske kan fixa det. Får locka med god mat (kanske grillat? ;D), tv-spel och fixnings av hans hår (raka igen då hans växt ut) plus någon bra film. Det brukar funka :P

Mjaja, ska tappa upp vatten nu så kanske jag skriver något mer innan jag hoppar ner i badet!

(hmm, kom precis på att jag har ju legat hemma sjuk i veckan. Hur många duschar varannan dag då?)

Just nu ligger jag och tar det lugnt efter en dags pluggande, jag känner mig jättenöjd över att jag lyckades skriva klart en uppgift och skickat iväg den *litet leende*. Jag har också bara rökt lite mindre än en halv cigg idag, tände lite rökelser istället så jag hade något att koppla bort tankarna på. Fast samtidigt har jag sug efter min vattenpipa, har fått den att kopplas till något bra och det ska jag försöka fortsätta att hålla :)

Nu ska jag se på lite tv och äta lite lakrits. Ha en fortsatt trevlig dag ;)

Jag har precis sett klart på This is England, och jag kunde självklart inte låta bli att gråta lite. Nu efteråt så har jag bara lust att gå ut på balkongen och ta en cigg, eller varför inte fixa vattenpipan? Det är bara så synd att jag vill ha bra sällskap... Sitta och dricka vitt vin, röka vattenpipa och bara småprata under en varsin filt. Det blir liksom ännu mer ensamt om jag ska gå ut i mörkret nu, jag är fan mörkrädd, och jag känner mig redan smått ångestfylld... Jag funderar faktiskt på att röka inne igen, vattenpipa alltså... Rökte det igår med, i början inne, sen så släpade jag ju ut kuddar och filtar på balkongen. Inne lyckades jag med rökringar, blev happygirl, ni skulle ha sett mitt leende. Ute blåste det för mycket.

Nu vet jag inte vad jag ska göra, faktiskt. Läxor? Nej det orkar jag inte... Se på tv med far och lillebror? Nej, för mycket jobbiga känslor. Sitta på rummet? Det vill jag inte... Åka till stan och bara gå runt? Det låter faktiskt mest frestande...

Jag vill mysa på balkongen med levande ljus, vaniljrökelser, vattenpipa,

hängmatta, kuddar, filtar och täcken. Och såklart en flaska vitt.

Äh, om jag orkar så ser jag en till film nu, snart. Annars kurar jag nog ihop mig till en liten boll och drömmer mig bort till små stunder vid havet som jag fick i somras.

Det mesta känns så meningslöst, allt känns meningslöst? Det enda positiva på den här dagen var då jag drog ut filtar och kuddar på balkongen, myste ner mig där i solskenet och rökte vattenpipa och lyssnade på musik. Det kändes verkligen som jag. Där satt jag i nästan två timmar, men efter bara en timme så kändes allt plötsligt så meningslöst igen. Jag hade ju bjudit in en person för att röka med mig, men jag fick aldrig något svar just då, därför rökte jag själv.. Det var helt ok ända tills jag började tänka.

Imorn ska jag försöka tvinga mig själv till skolan, jag har sådan press på mig nu att hela jag stressar sönder. Det känns som att jag missar hela världen och inte får en chans att uppleva det igen, om jag stannar hemma och vilar en dag till...
10.00-11.30 imorn så ska klassen vara på museet. Jag funderade över att bara åka dit imorn, men vad fan, om jag ska dit så kan jag väl ändå åka på första lektionen klockan åtta? Känns förjävligt att behöva kliva upp halv sju då jag är såhär sjuk, men jag orkar inte missa mer, för ju mer jag missar i skolan desto mer skit får jag... Faktiskt, jag orkar inte skriva om det... OM jag inte orkar åka tillbaks till skolan sen så åker jag nog hem eller stannar lite på stan, det får jag se...

Jag vill smsa, ringa, fråga hur du mår. Men så lite som jag får tillbaks just nu så känns det bara meningslöst.

Idag var ingen bra dag, ingen bra dag alls. Att vara sjuk får verkligen mitt humör att tryckas ner i botten, det blir inte heller bättre av att känna en så stor press här hemifrån. Jag har gått runt i snart en vecka och varit sjuk, ändå har jag kämpat mig till skolan, för att det tjatas så mycket här hemma om att jag måste dit, måste göra "så" osv... Jag hatar verkligen den där pressen, jag kan inte göra något då, och nu då jag är sjuk så lägger kroppen bara av.

Den lilla sträckan mellan stadsbussarna och stationen gjorde att jag bara ville lägga mig ner och sova för alltid, jag har inte känt mig såhär sjuk på länge. Och nu sitter jag här och skriver av mig, vet inte om jag tjänar något på det? Det känns mest som att orden bara slösas bort. Bah.

Min "underhållning" idag var mina cigg (som var i princip det enda bra med den här dagen), att bryta ihop sex gånger på stan, skolan i 10 minuter och sen åka hem... Vad var det för bra med att ens kliva upp idag? Att folk fick se mig totalförstörd? Att jag säkert blir ännu sjukare av det blåsiga vädret? Att jag känner mig sönderslagen utan att blivit slagen?

Näe... Ska sova nu eller se på någon film, typ Girl Interrupted.

Jag orkar inte och bryter åter igen ihop, jag skriker tönt åt mig själv inom mig.