Jag sitter ensam på mitt rum och låter tårarna smeka mina kinder, jag smetar ut tårarna i hopp om att dom ska läka mina utslag. Mamma sa att mitt ansikte var uppsvällt, vilket jag känner själv då jag har svårt att le och prata.. Mitt ansikte och min kropp svider, utslagen blir bara värre.

Mamma pratade med pappa ikväll som jobbar natt. Hon berättade att det fanns vissa risker om att jag kan sluta andas, att reaktionen på mina mediciner kan göra så, eftersom jag redan har svällt upp så mycket och att utslagen har spridit sig över hela mig. Pappa blev så orolig att han ville att jag skulle sova med mamma inatt, så hon kunde hålla koll på mig så jag fortsätter att andas som vanligt..
Allt det där gör mig så ledsen. Först får jag någon Bronkitliknande och måste in på akuten för att få hjälp, åker hem med mediciner och börjar sakta bli bättre. Och då jag känner mig redo för skolan så händer det här... Jag hade hellre haft luftrörs och lungproblem i några dagar till än att se ut såhär...

Efter att mamma sagt att jag såg jätteuppsvälld ut och hade utslag överallt, efter att hon hade gått och lagt sig.. Då gick jag på toa och såg mig själv i spegeln, jag började gråta och jag kunde inte sluta. Jag ser hemsk ut. Halva mitt ansikte är så uppsvällt och rött att jag inte har samma ansiktsform längre, jag ser inte ut som jag, är jag fortfarande jag?

Jag orkar inte.. Jag missar för mycket i skolan och det känns inte som om jag kommer kunna ta ikapp allt nu, jag har missat för mycket av allt...

Jag drömmer om Rick hela tiden. Nu har jag drömt om honom 4 ggr på 1½ timme.. Och jag har vaknat efter varje gång och trott att han är här, har ringt, eller skrivit på internet.. Blä, jag är trött och orkar inte. Låt mig sova utan att drömma, det är lite väl jobbigt. Men men, ska försöka somna om nu igen, eller jag behöver inte försöka för jag håller på att somna redan nu.

Uppdaterar nog det här inlägget om jag drömmer mer...

Woho! ...Eller inte?
Nu då jag äntligen börjar friskna till så ska såklart något annat hända! Jag vaknade av väckarklockan vid tolv, låg kvar ett tag och kände hur det började klia om mina fötter, så jag sträcker mig ner och börjar klia, det slutar inte utan sprider sig över tårna och det började svida. Så jag kliver upp och går på toa och tänker att jag kan ju doppa dom i kallvatten för då kanske det slutar svida iallafall. Men när jag tittar på mina fötter så är dom helröda med vita prickar på, hej flugsvamp eller vadå? Jag går ner till köket och känner hur det börjar klia på mina händer, då ser dom likadana ut och svider som bara den. Jag ringer mamma på hennes jobb och hör om vi har ngn salva som kan stoppa kliandet, så jag plockar fram det då vi lagt på och börjar smörja in händerna och fötterna. Jag sätter mig sen och äter frukost och när jag ätit upp så ser jag att mina lår också börjat få prickar, den här gången små och röda. Liksom... Vart kommer dom ifrån? Jag har smsat mamma nu och frågat om vi har bytt tvättmedel och jag hoppas på det! Annars blir det akuten nästa, igen!

Allt det här har hänt på mindre än 30 minuter, från normal hud till full med prickar. Jag vill inte ens ta av mig tröjan och kolla om jag fått prickar där med.. *suck* Hmm, jag får låta bli att klia på dom, för det ser ut som om vissa på låren + en på handen är vätskefylld, fan. Jag får kolla runt lite på internet och se vad det är.. Vattkoppor är det iallafall inte för det har jag redan haft.. Men men, tack han där uppe eller vem det nu är som gör mig sjuk hela tiden, det gör mig verkligen jätteglad...