The Hero...

16 augusti 2009 22:13

Livet är skit, jag lever med det, faller lite grann men lever iaf med det, försök... Det gör minst lika ont att få skit varje gång man bara har försökt göra rätt...

Nej jag säger bara att det inte blir bättre än vad man gör det till... Något bra finns det säkert att se i all skit... Tänk tillbaka lite grann funkar väl på dig? Försök med det igen då. *ler lite snett* Försök att stå rakt när livet slår dig och försöker få dig på fall, det gör dock då inget att du faller lite grann då och då, det gör vi alla... Men jag iaf ställer mig lika rak igen och nästa gång innan jag faller på knä så ler jag av smärtan det till delar mig... Helt otroligt skönt att känna livet vara så nära på att sippra ut men att ändå hålla sig kvar smärtar mer...
Helt otroligt skönt, testa du med vet jag :)

Ida

16 augusti 2009 22:19

Svar till The Hero

Jag tycker inte att livet är skit, jag lever livet men jag skriver för stunden! Och just nu då jag skrev så behöver jag någon att gråta ut hos! Någon som kan sitta där med en söndergråten 18åring och stryka den lilla flickan över ryggen.

Allt det du skriver till mig har jag en gång sagt till dig. Så jag vet redan allt.

Till "The Hero"

16 augusti 2009 22:39

Och Michel, jag vet inte om jag ska våga lyssna på dig igen. Då du sagt två dar i rad att vi ska ses för att prata och sen blir det inget... Och du skyller på vad andra gör? Om du nu hade velat setts, pratat och löst saker och ting, då hade du gjort det! Då hade du kunnat slitit dig från det du gjorde, då du timmar innan pratar om att vi ska ses och prata... Prata tar inte 25 minuter, speciellt inte då du kom ner 5 minuter innan bussen gick... "Ingen annan ville följa med ner på stan" Och? Det var DU OCH JAG som skulle prata, inte vi och två till? Eller har jag fel? Skyll inte på andra, om du verkligen hade velat ses och prata så hade du kunnat kämpa för det och tagit dig den tid du sagt att du ska ge! Det är ingen annans fel att det inte blev som planerat, jag stannade på stan tre timmar extra i fredags för att träffa dig och jag väntade på stan i lördags för att vi skulle ses. Och du verkar bli förvånad över att jag blir ledsen och arg? Det är klart jag blir. Om jag skulle bestämma med dig att vi skulle ses imorn och jag dyker upp tio minuter innan du ska hem, skulle du fortsätta vara på bra humör då? Skulle du klara av att hålla masken uppe efter timmar av väntan?

Jag har redan sagt det flera gånger och jag säger det igen, ju fler såna här grejer som händer desto svårare blir det att få tillbaks mig som vän.

The Hero...

16 augusti 2009 23:15

Nej jag vet, JAG ÄR JU TOTALT JÄVLA VÄRDELÖS! ELLER HUR?

FAN ALLTSÅ VARFÖR VILL DÅ ENS HA DEN DÄR KRAMEN; VARFÖR VILL DU VARA KOMPIS MED MIG OM JAG ÄR EN SÅDAN JÄVLA TORSK!? NÄR JAG BARA SVIKER OCH SVIKER OCH SVIKER?

Va? Fan, alltså jag vet inte vad jag ska ta mig till och som sagt jag lever lika jävla tufft jag med... Allt är inte en dans på rosor och även hur mycket vi alla än önskar det så blir det inte så.

Jag ber fan inte dock om ursäkt för att jag är en jävla loser som känner att: Åh de här människorna har jag inte träffat på en evighet och jag frågar om dom vill ner på stan nej dom vill inte haka på, jag hade kunnat gått på sidan av om dom hakat på... När dom andra följde med så hade jag väl inget val, vill ju inte lämna dom ensam hos mig? aja, nej men Michel ska vara en total idiot och glömma sig själv och alla andra som vanligt?

Alltså jag är fan inte superman, jag är bara en MÄNSKLIG hjälte utan pengar för att bli batman eller någon annan sådan hjälte.

Det blir bara skit av allt jag gör, det har jag ju redan sagt, jag är en jävla idiot... Fan, deal with it... För det blir ju inte lättare heller att prata när andra människor står och pratar med dig eller vise versa när jag väl har lite tid, är i närheten eller liknande...

Du ska heller inte tro att jag försöker fly från allt, för jag mår fortfarande skit över allt även om jag fixa min del av kakan, som sagt allt jag har kvar av det är dig?

Fan, jag kan bevisa med mitt liv att det vore fett värt att avsluta det? Alla skulle må bra, visst ett få tal människor fäller en tår, sen glömmer dom mig inom 2 dygn, efter det så mår ALLA MYCKET BÄTTRE... Du med, det svär jag på, resten av alla andra jävla människor på jorden med. Vare sig det handlar om min bror eller övriga medlemmar i familjen... Ingen saknar mig sen... För jag har ju ALDRIG gjort något bra i mitt liv, eftersom jag är så jävla kass på att vara människa, på att försöka göra rätt... Men rätt för mig blir alltid fel, så om jag försöker bara lämna allt skit bakom mig vare sig jag flyttar eller ej så blir allt SKIT BRA! För det är ju fel att fly?