Det var längesen jag skrev nu, 27 Juni?

Jag har hunnit med en hel del, Arvikafestivalen till exempel. Jag lyckades bli sjuk där med, sitter hemma med feber, hosta, problem med lungorna och ja, är allmänt snorig och trött.
En till grej jag hunnit med är att jag upptäckt att min lättnadskänsla över att X inte har känslor för Q inte var direkt sann. X gillar visst Q, väldigt mycket också vad jag har förstått... Lyckades av misstag få syn på ett sms X fått, kändes ju verkligen jättebra att se det, önskar att jag kunde sticka ut mina egna ögon ibland.
De tankar och känslor som förföljt mig sen jag upptäckte det håller på att döda mig, jag får aldrig ur dem ur min skalle. Så nu har jag svalt 2gram alvedon med Malibu, i hopp om att få slippa de där jävla tankarna, mitt dåliga mående, och känslan över att vara ersatt. Jag har till och med sagt det till X, X smekte mig på kinden och såg ledsen ut. Antingen så börjar han förstå och tycka lite synd om mig, eller så tänker han bara på Q. Jag hoppas att Q beter sig likadant mot X som mot sina föredetta, bara för att X ska bli lämnad ensam och sårad.
Jag hatar att jag tänker så, men vafan... Jag vill X allra bästa, men jag vill ändå inte att han ska få det jag aldrig kan få. Kärlek.

Det här blir ett konstigt blogginlägg, jag har helt kommit av mig med att skriva, känner att 'vafan ska jag skriva för?' Det känns ändå meningslöst...
Ska lyssna på La Fleur nu och hoppas på att känslorna dämpas, annars drar jag till med det som hjälper bäst, det hjälpte iallafall under Arvika.