- HomicidalManiac - It's disgusting what dreams can do to you.

Direktlänk till inlägg 12 november 2009

Min morgon idag.

Av Ida - 12 november 2009 20:03

08:06
Åh vad det här är jobbigt. Jag känner mig jagad, osäker och uttittad i korridorerna. Enda sättet jag är säker på är att krypa ihop till en boll, inlåst på toaletterna. Jag kryper ihop inombords med hela mig, jag vill försvinna. Men ändå så växer mitt inre, min ångest, den kommer sprängas snart. Jag vill gömma mig från mig själv, men det går inte...

Vad ska jag ta mig till? Det enda jag orkar är att sova, sova bort mitt liv. Och den enda aktivitet jag orkar med, är att läsa. AARGH! Jag får något fel! Det ÄR redan fel på mig!

08:19
Jag flyr genom livet, nej, det är fel. Jag flyr FRÅN livet. Varför leva då allt går åt helvete? Varför leva då man ständigt är är trött?  Varför leva då jag ändå snart dör av trycket inifrån?

Jag sitter på matten just nu, och jag vill bara springa. Jag vill hitta trygghet, jag vill inte känna mig ensam. Hjälp mig?

08:26
Nej, nu orkar jag inte mer! Ångesten kryper uppför min hals och river sönder mig inifrån! Jag springer snart! Jag måste fly!

Jag vet inte hur jag ska ta mig härifrån, vart är vägen ut? Jag måste andas, måste ta mig genom korridorerna till mitt skåp. Måste andas.


09:35
Jag känner ångesten vibrera i kroppen, jag skakar.. Eller skakar jag verkligen? Det är bara inbillning.. Jag fryser, jag vill kräkas, jag vill.. Försvinna.

Det är jobbigt att må såhär, det måste vara dödligt.

Det här går inte alls, jag tror jag ligger på botten av ett hav, och trycket pressar sönder mig. Jag har svårt att andas, det känns som att alla riktar hat mot mig, då jag inte mår bra så är jag inte tillräcklig. Vad ska jag göra för att räcka till? Offra mig för allt och alla? Jag hatar att alltid ska hålla koll på folk, det sitter inpräntat i skallen. Fan!
Mina revben skär sönder mitt inre, pressar på känslorna och försöker få ut det. Men jag tillåter inte det, aldrig.


09:58
Jag förstör för mig själv och det är inte många som tar mig på allvar. Älska mig, eller lämna mig ifred.


Ja, vad ska jag säga? Det blev inte bättre under dagen heller. Jag jäktade genom stan, kände mig uttittad och hemsk. Usch, det blev bättre då jag kom hem, kröp ner under mitt täcke och läste i min bok. Jag borde ta en paus från skolan, ta hand om mig själv och lära mig andas.

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Ida - 21 januari 2013 16:46

Idag skulle vi ha firat din första födelsedag, jag kan inte sluta gråta. Förlåt min älskade, förlåt <3 ...

Av Ida - 2 januari 2013 23:45


    Det var sjukt längesedan jag skrev här nu, så det är kanske på tiden att jag gör det. Dock så skriver jag inte med glada tankar, allt snurrar runt som en karusell i huvudet... Jag har varit sjukskriven i fyra månader nu, eller är det ...

Av Ida - 28 juni 2012 23:57

..på det mesta faktiskt. På mig själv, plugget, praktiker, vuxenlivet.. Allt. Jag har gråtit mer den senaste månaden än vad jag har gjort sammanlagt det senaste året, tårarna går knappt att stoppa. Det är många som frågar hur det är, jag vill skrika ...

Av Ida - 26 april 2012 13:10

Just nu sitter jag på stammis-stället Kaffebaren och njuter av en latte med vit choklad. Jag sitter i ett virrvarr av mina tankar och känslor. I måndags var jag hos läkaren och fick mina provsvar, jag tog blodprover för ungefär en månad sedan för att...

Av Ida - 25 februari 2012 22:39

Jag fick precis ett fruktansvärt sug efter alkohol, senast jag drack var på nyår, men senast jag var sugen på alkohol är flera år sedan. Fan vilken jobbig känsla jag har i kroppen nu! En blandning mellan rädsla, trötthet, besvikelse, ledsamhet och su...

Ovido - Quiz & Flashcards