Så sjukt jävla jobbigt. Sitter och tittar igenom bilder från december, läser en massa saker som Rick lovade mig då han gjorde slut. Jag tänker på hur tiden var efter det och vad som har hänt sen dess.. Jag började känna hans lukt nyss, hur han luktar då han är nyduschad, har nytvättade kläder, eller speciellt lukten då han och jag precis haft sex (förlåt alla som är känsliga...). Varför började jag sakna honom helt plötsligt? Jag vill inte känna hans lukt, den får mig bara att minnas så mycket.

Idag på skolan kom jag att tänka på en sak, det är den nionde idag, det betyder att i lördags så var det ett halvår sen Rick gjorde slut med mig, gjorde slut på oss. Jag skrev det här på skolan, för att hålla kontrollen över känslorna:
I lördags var det ett halvår sen rick gjorde slut. Mitt hjärta smärtar och jag önskar att dagen för 6 månader sen inte funnits... Fan, jag vet fortfarande inte varför det blev såhär. Jag vill fråga rick så mycket, om han kommer ihåg de små sakerna vi gjorde. Då vi låg på en strand, hur vi tog oss till stockholm, när vi gick promenader och ja... Bara fanns för varandra. Jag vill ha en sån känsla igen, av att han ågon som alltid finns för mig. Det känns inte som om det kommer bli så igen. Det har gått för lång tid. Ricks och min vänskap har tunnats ur för mycket för att kunna byggas på, eller har jag fel? Det var bra i början av mitt liv utan rick, för rick fanns fortfarande där för mig, respekterade mig och frågade hur jag mådde... Vart har han tagit vägen nu? Fan...

JA! Jag önskar fortfarande att det vore Rick och jag! JAG ORKAR INTE MED LIVET ENSAM! Och kom inte och säg att du kan leva livet med mig! Jag vill leva det med Rick! Så som vi levde det då! Och jag ville fan utveckla det till något bra! FAN! Vad var allt prat om att alltid finnas för varandra och ställa upp i alla lägen? Va...? Jag fattar inte! JAG ORKAR INTE! JAG VILL INTE LEVA SÅHÄR!!!