Jag har intalat mig själv så länge, sen i somras, att jag knappast förtjänar kärlek och att jag bara är en värdelös skit på jorden, skräpet längst ner i soptunnan. Nu är jag rädd för att bli bestraffad för att jag åker gratis på bussen.. Eller gratis? Jag tror jag betalar med min oro, mina skuldkänslor och hela mitt skärrade jag. Jag vill bort nu, krypa in i något varmt och försvinna, känna mig trygg i mig själv och bara må bra en stund..
Även fast jag vissa stunder kan njuta av tillvaron så kan det vända på två blanka sekunnder. Jag börjar oroa mig och tänka för mycket.. Och ja, jag vågar knappast ta risker längre, jag tjänar ju ändå inget på det? Kolla bara hur det blev förra gången..? Allt gick käpprätt åt helvete.. Bye bye bästa vän, hejdå bra mående och farväl till det lilla jag kallade inre glädje. Bästa vännen fick mig att glömma, inte bara få fantisera om drömmarna utan också få uppleva dom.
Hur blir det den här gången? Om jag tar risker? Hamnar jag i graven då, långt ner bland de döda? Det känns så.. Jag orkar inte försöka, orkar inte ta risker och vill inte ens komma i närheten av värme från en annan människa. Jag vet redan hur det slutar.

I watched the clouds drifting away
Still the sun can't warm my face
I know it was destined to go wrong
You were looking for the great escape
To chase your demons away

Ska in till Hudik om 40 minuter ungefär, ska träffa Rick och ta en fika på stan.
Igår åkte Mumin hem, jag följde med henne in till Hudik och satt sedan där i 25 minuter och väntade på min buss hem, Rick kom och höll mig sällskap en stund med (och det var då vi pratade om fikat idag ^^). När jag kom hem så åt jag lite mat och däckade sen i soffan där jag sov alldeles för många timmar (tror det var mellan sex och tio?), vaknade och började glo på någon konstig film, hade fått vin av pappa med som jag satt och smuttade på (inte det godaste vinet).
Aja, nu babblar jag på helt huller om buller, får ta och skärpa mig!

Vad tänkte jag säga? Äh, kommer kanske på det senare. Nu får jag iallafall hoppas på att jag inte missar mina bussar hem sen, sista går ju 19:25, så om någon vill hålla mig sällskap om jag missar den första bussen så är det bara att höra av sig xP Jag hittas nog rökandes på stationen eller så. Pusshej!

I stort sett så var kvällen igår skitbra! Det kom över 100 pers till spelningen och det högsta dom har haft under två år är ca 60 stycken, gissa om lyckad kväll!
Men, jag mådde dock inte så bra efter ett tag. Blev slagen av en tjej två gånger utan någon egentlig anledning, en annan tittade på mig som om hon ville döda mig med blicken och sen allt folk... Jag är förvånad att jag klarade av folkmassan såpass länge som jag gjorde, brukar ju få panik bara av att sitta i klassrummet... Men men, jag sprang iväg och "vaknade" sen till och såg mig själv nerblodad, försökte hitta någon att prata med och fick till sist tag i Gabbi som hämtade Rick... Han knuffade iväg mig till pizzahuset där han virade in min arm i papper och ja, sen kändes det väl lite bättre. Men paniken kom tillbaks, jag sprang ut från Bg men Gry sprang ifatt mig och frågade vad det är, tack för det (L) sen kom det lite mer folk och pratade med mig...
Just nu sitter jag hemma i min säng med Mumin som sov över här, vi rökte vattenpipa, skulle dricka cocoste (som dock blev kallt), duschade och gick sen och la oss i sängen och skulle se på film (som vi somnade ifrån x3). Och ja, nu väntar vi på bussen in till stan, jag vet inte om jag ska med eller stanna hemma, annars åker jag hem till henne idag.

Mjaja, nu babblar jag på och känner mig osocial mot Mumin, ska försöka att avsluta det här nu.

Jag fattar inte vad det är för nåt som är så jävla bra med mig. Jag har daglig ångest, gör illa mig själv då det blir för mycket och ja, jag vet inte.. Vad är det för bra vän? Som knappt klarar av sig själv..?
Och, varför är det så många som gillar mig? Jag känner så stor press att jag inte vet vart jag ska ta vägen... Jag behöver kramar och någon att prata med då och då, men ibland blir det för mycket... Ibland vill jag bara vara för mig själv...
Just nu vill jag bara låsa in mig på ett mörkt, kallt och tyst ställe och bara vara där för mig själv med musik i öronen, och ja, förlåt för att jag skriver det här men jag behöver gråta eller göra illa mig själv just nu... Jag vill prata med någon som lyssar och förstår. Varför tar jag inte tag i det här och söker hjälp? Jag behöver det verkligen... Jag hatar mig själv för det här. Jag hjälper alltid andra, för det mesta. Men vart har tiden tagit vägen för att hjälpa mig själv? Jag sitter fast i det här jävla träsket. Jag gör så som andra tycker och tänker men ja... Äh, jag kommer nog aldrig sluta älta det här och kommer nog inte heller må bra på ett jävla tag. Jag är fast i skiten och det har jag varit i flera år, jag kommer aldrig ta mig ur det här, jag har inte orken...

Jag är rädd, som vanligt.
Rädd för att göra något fel, rädd för att bli utnyttjad, rädd för livet och rädd för döden.
Jag är rädd för glädjen, för då tar man smällar mycket hårdare då de kommer, man är inte förberedd.
Åh... Jag tänker för mycket...

Just nu ska jag försöka tysta mina tankar och istället försöka att läsa mig själv... Vad vill jag? Och ja, hur känner jag egentligen?
Jag saknar X varje dag, flera gånger.. Varje sekund. Jag blir glad varje gång vi ses, och ja... Jag vet inte vad jag ska skriva eller vart jag ska ta vägen(?).

Ska ner till köket nu och se efter om det finns något gott att äta, jag är hungrig och sötsugen.

Puss på Delsbo, Hanna, Jonas, Mumin, Johan och sen Iggesund. Min helg har varit underbar! Som jag sa i fredags, jag har aldrig skrattat så mycket som jag gjorde då på snart två år, I love it! :D

Och jag längtar till nästa fredag! Då blir det vinkväll med Tjenare Kungen och kanske This is England och Sid and nancy!

I feel nothing fuck like sick despair

All this suffering, goddamn don't you care?

Here's the rope tie me up to the bed

Pull it hard, break the skin, take me out of my head

There's just one thing all I ask you to do

A small something here's my body to use

Place my soul in a box and believe

The worlds not ready

The fall misery

Count down the days that you have kept me alive

In this place only the willing survive

It's my pleasure cut with one hand

I'm the queen of the dark I command

There's just one thing all I want you to do

A small something here's my body to use

Show the world how to fear and blaspheme

Here's the rope pull it tight

Show me dark and obscene

http://www.youtube.com/watch?v=5bR4FCqC9Fo&feature=related

Vad gör jag här? Vad gör jag vaken? Vad gör jag levandes?

Lever jag? Andas jag? Orkar jag?

Nej jag orkar inte, det känns knappast som att jag lever och ibland glömmer jag att andas.

Men jag kämpar, jag vet inte vad jag kämpar för, men det är något...