Usch, illamående och ont i hela kroppen. Det skulle inte sitta helt fel med en helkroppsmassage just nu.
Det blev så att jag hamnade hos Bambi ikväll, vi har ätit gott, ska snart blanda groggar och tappar upp vatten i bubbelbadet. Bambi springer fram och tillbaks med varmvatten då pannan inte var varm, men det funkar. Längtar som bara den tills vi ska ner i badet, hoppas på att värken i ben, höfter och rygg försvinner då. Hoppas!
Åh, vad livet skiter sig just nu? Skolan orkar jag inte ens tänka på.. Sket i praktiken ikväll med, orkade inte åka hem och sen jobba, det känns alldeles för jobbigt.. Så ja, jag är glad att jag är här nu, jag tänker inte lika mycket som jag skulle gjort då jag var hemma. Och just nu hoppas jag bara på att jag vågar gå runt i skolan på måndag, att jag vågar möta alla människor och vågar gå runt i korridorerna.

Mwih, nu blev jag superglad en sväng. Bambi kan verkligen lysa upp mig då det behövs :) Vad hon gjorde är en hemlis, än så länge ^^,

Hmm, vi fick tappa ur vattnet ur badkaret, ska vänta tills pannan är tillräckligt varm, sen blir det baaaad och grogg! Woho! Och föresten, Carola kan också pigga upp mig! Skrattar verkligen åt minsta lilla! XD Hah!
Jag gillar den här familjen, på ett knepigt sätt XD

I somras, då Michel och jag kom nära varandra, då han var min allra bästa vän, själsfrände. Då var det första gången på länge som jag inte kände mig ensam, han fick mig att känna mig levandes och jag fick honom att känna sig någorlunda fri, jag hade en mening med livet.. Sen då det plötsligt rycktes ifrån mig så visste jag inte vart jag skulle ta vägen. Jag hade stöd hos många, allra helst hos Elina. Men jag kände mig ändå så ensam.
Jag har känt mig ensam tills nu på sistonde, då jag varit med Sofi. Hon har varit min räddare och jag har känt gemenskap med någon. Men nu är det kanske slut? Jag vet inte vart jag ska ta vägen. Och jag måste som vanligt hitta saker att skylla på mig själv, vad har jag nu gjort fel? På vilket sätt har jag förstört det här? Jag fanns säkert inte där, jag sårade säkert henne på något sätt eller betedde mig dumt då jag själv mår dåligt, då jag stänger in mig själv i mig.. Jag vet inte vad jag ska göra, kan jag andas? Andas jag?
Jag vågade säga dom tre orden, första gången på länge. Och det kändes inom mig, att det fanns något, något som jag ville bygga på. Men är det nu rivningen börjar? Jag borde inte tänka så mycket.. Ignorera det här, glömma, radera. Även fast det inte går.. Jag kan inte hindra tårarna den här gången, jag vågar inte skolan. Vart ska jag nu gömma mig?

Nej nej nej.. Jag klarar inte det här. Om jag inte suttit i telefon med Bambi så hade jag seriöst hoppat från en hög höjd på en gång.. Jag vet inte hur det blir då vi slutar prata. Det får vi se..

Innerst inne så är jag fortfarande samma människa. Men vad är du?

Tack så jävla mycket.. Jag hatar då pappa höjer rösten mot mig, för minsta lilla grej! Jag sa till mamma att jag tyckte det var jobbigt då såsen till korvstroganoffen var för tjock, hon sa att pappa hade gjort den så jag sa det till honom. I normal ton, lugnt och sakta, precis som vanligt. Då börjar han ursäkta sig med att han följt receptet osv, och jag säger att jag bara sa det för att jag alltid tyckt den varit lite för tjock. Då höjer han rösten och säger att "kastrullen stog faktiskt på plattan i 20-30 minuter innan!". Jag börjar säga att jag bara nämnde det, som vilken sak i världen men då höjer han rösten ännu mer, och sen hör jag inget mer för jag stänger automatiskt av öronen.. Det enda jag uppfattade då jag sprang upp var att mamma och pappa satt och tjaffsade åt varandra och att mamma sa det jag i princip sa, att jag bara sa att såsen var för tjock och att han inte skulle behöva sitta och försvara sig..
Fan.. Jag har ingen aptit längre och en stor klump i halsen.. Pappa ropade nerifrån trappen att jag skulle ta och komma ner och äta, det tänker jag inte, inte så länge dom äter..

Jag vet inte vart jag ska ta vägen och vad jag ska ta mig till. Det här kan inte vara möjligt? Vad håller jag på med..?! Nej nej nej nej nej... Shit, jag ställer bara till det för mig själv nu. Mitt hjärta har exploderat i miljarder bitar och jag vet inte hur jag ska kunna pussla ihop bitarna så jag kan stänga in dom här känslorna.. Vad ska jag ta mig till?

Jag skulle inte ha något emot en cigg nu, en låg soffa på balkongen och någon att snacka skit med. Krypa ner under en varsin filt med en kopp te och prata om allt och inget. Jag vill egentligen hoppa in i duschen men jag vill samtidigt inte väcka resten av familjen.. Mamma pratade om att jag skulle börja städa mitt rum imorn och att hon sen skulle hjälpa till då hon kom hem från jobbet. Men jag vet inte om jag ska bort någonstans? Helst in till stan en sväng så jag kan köpa cancerpinnar, sen går jag kanske till Sania? Vem vet vad jag hittar på.
Jag saknar Sofi med. Imorn då jag vaknar så är det tre dagar sen vi sågs senast, och jag tycker det är jobbigt. Usch vad jag känner mig fjollig just nu, men det känns som att en del av mig fattas då jag inte är med henne. Jag känner mig obekväm och inte sådär spralligt glad som då jag är med henne. Jag saknar sättet hon ser på mig, formen på hennes läppar, jag saknar att pilla i hennes hår och jag längtar efter hennes kropp mot min... Jag är verkligen jobbig mot mig själv just nu...
Det bästa jag kan göra imorn är att stänga av mobilen, börja städa mitt rum, kasta alla skräpsaker och lägga grejer för säljning i lådor. Ta ett långt varmt bad och läsa en bok och helt enkelt se hur mycket jag hinner med och vad jag kan tänkas orka efter det. Urk, prestationsångesten river mig i bröstkorgen. Jag vill så gärna städa och få det fint i mitt rum så jag slipper må dåligt då jag går innanför dörren, men samtidigt så vill jag gömma mig under täcket för att slippa städa. Det känns som att det är ett evighetsjobb.

Jag ligger hemma, precis som tidigare idag. Jag har inte gjort något alls förutom att bara.. Göra ingenting. Och jag kan säga såhär, det har varit och är fruktansvärt tråkigt och det tär på nerverna. Urgh!
Jag hade kunnat göra något idag, men jag kom inte på något? Så jag hoppas på att någon vill ses i stan imorn, jag måste ändå in dit en sväng så varför inte stanna längre och träffa någon?

Jag kommer inte på något att skriva om, så jag kan väl lika gärna skriva ner vad jag gjorde igår?
Igår så åkte jag in till Sundsvall med familjen, vi var på Myrorna och fikade på ett underbart café. Sen så åkte vi till Birsta. Mamma och jag gick och kollade på kläder och far och bror åkte till lite andra ställen. Vi möttes sen upp och åt middag, gick sen runt på Ikea i någon timme för brorsan skulle ha ett nytt skrivbord, en ny stol och nya hyllor till sitt rum. Jag hittade mig en helskön datastol med men precis innan vi skulle betala så fall min blick på en helt underbar soffa, jag sprang tillbaks med stolen och vi köpte soffan istället XD Hrm... Den får visserligen inte plats där min andra står så det blir att möblera om hela mitt rum nu, vi får se hur det går.

Vad jag fick med mig hem:
Jättestor lila sjal/halsduk - 50kr/Myrorna
2 par örhängen - 60kr/Gina Tricot och 50kr/Indiska
Rött linne med texten "heartbroken" på - 149kr/Gina Tricot
Grön/blå soffa - ca1200kr/Ikea
Turkos gardin - ca 60kr/Ikea

Jag har inte så mycket mer att skriva just nu, ska försöka sova bort resten av kvällen. Godnatt.