Åkte inte till skolan idag, vaknade halv sex av enorm huvudvärk. Mamma knackade på min dörr runt sex och jag sa att jag absolut inte orkade med skolan, och att jag ville ha en liten chans till marknaden idag. Hon förstod det, så jag ringde och sjukanmälde mig och kröp sen ner i sängen igen, vaknade vid halv tolv.
Jag åt mat med pappa nyss, och han började tjata om att jag måste till skolan, får inte missa något, måste be om hjälp med läxor, måste måste måste! Fan... Jag vet att det är viktigt men jag får aldrig säga det jag vill, då jag väl gör det så blir jag avvisad. Han sa också att jag skulle börja ta smärtstillande innan jag går och lägger mig för att sen orka upp tidigt varje morgon, och att jag ju började 11 vissa dagar och kunde kliva upp tidigt och plugga innan, nej glöm det... Jag orkar inte med pressen!
Jag vill säga till mamma och pappa att jag inte mår så bra just nu, jag tror att mamma kanske skulle acceptera och förstå men jag vet inte med pappa "man kan kämpa ändå" skulle han säga... Jag har kämpat med ALLT känns det som, varje dag, timme, minut och sekund. Jag är människa och klarar inte allt...

Nu ska jag hoppa in i duschen och försöka skrubba bort ångesten. Vill inte längre till marknaden då pappa verkar tycka att jag ska vara hemma bara för att jag inte åkte till skolan... Jag hatar skuldkänslor...

Jag orkar inte det här, inte pga min jävla läpp utan pga allt annat. Allt det här kan dra åt helvete just nu för jag orkar ingenting längre! Jag har slutat känt mig betydelsefull för längesen, jag orkar inte försöka... Orkar inte!
Då folk har börjat se igenom mig att jag mår dåligt då har det gått för långt! Jag vill inte att folk ska se det! Jag vill bara gömma mig...

Jag känner mig seriöst som världens minsta lilla skit, bryter ihop på grund av smärtan, va? Jag förstod att det skulle göra ont att töja, men inte såhär ont! Men å andra sidan så hade jag inte tänkt att töja 2,4mm på ett dygn heller... Fan? *kryper ihop i fosterställning och håller tillbaks tårarna*. Såhär ont har jag inte haft på hur jävla länge som helst, det räcker inte med ont i läppen heller utan det ska göra ont i hela jävla huvudet. Jag har tur om jag känner mig pigg imorn och kan äta *torkar bort en tår*. Jag kan nog hälsa Mr Migrän välkommen...

Jag tror seriöst jag svimmar snart D: Smärtan i min läpp är obeskrivlig, det gör så JÄVLA ont!! Har pressat igenom en 3mm töjning nu, min läpp har svällt upp till dubbel storlek och är knallröd, jag tryckte igenom töjningen från utsidan så jag har en jävla PINNE i käften! Kan inte prata och har världens jävla huvudvärk nu pga smärtan, gaaaah! Och om jag ska kunna sova så måste jag i med ett annat smycke ikväll, uh, jag gråter bara av tanken... Mamma ska hämta is åt mig nu, ska sitta med det ett tag så svullnaden går ner, sen blir det varmvatten igen så läppen mjukas upp, vaselin och sen pressa i smycket (och smycket är ingen ring eller stav utan en plugg, woho, horror!). Oh, nu kommer mamma upp med en 1grams alvedon med, bring the pain away!! ARGH!

Kul... Verkligen jättekul... Nu hittade mamma mitt ciggpaket med, eller ja, det var jag som var klantig och hade tömt väskan så ciggen låg direkt på golvet och nyss kom hon hem. Jag försökte bara säga så lugnt som möjligt att jag fick ta det av en kompis då vi gick på stan för att hon/han inte orkade hålla i det, och så råkade jag få hem det. Inte för att jag vet om hon tror på det men va fan... Nån gång kommer hon få reda på att jag röker...

Hush little baby, dont say a word
And never mind that noise you heard
Its just the beast under your bed,
In your closet, in your head

Orkar inte ta mig dag just nu, den har iallafall känts ok. Fika med Rick, lyckades missa min buss men träffade istället trevligt folk på stan. Woho, nu ska jag stoppa ner grejerna i väskan igen och känna mig otroligt smart *suck*

http://www.youtube.com/watch?v=RdZLiORITBg&feature=related

Jag vill skriva något, något meninsfullt som verkligen beskriver något. Men jag kan inte, det är tomt?

Ligger bredvid katten nu, eller är det katten som ligger bredvid mig? Jag har lyssnat på Coldplay's Violet Hill lite till och från hela kvällen, varit ner och fikat mer mor och far, pratat lite med lillebror och ja, frågade mamma om jag skulle klippa av håret. Hon tyckte inte att jag skulle göra det "Nej du ska ju ha långt, du vill ju det!" ...Ja men, nu vill jag ju faktiskt klippa av mig håret? Även fast jag vill ha det superlångt, rött och lockigt så vill jag just nu bara klippa av det och färga det mörkt brun. Jag har verkligen tröttnat på det här håret, har haft likadant i en evighet känns det som. Såå, om jag tonar det det mörkaste bruna eller svart? Och sen ser hur jag ska göra? För det var ju ändå så ett år sen jag hade det helsvart, ETT ÅR SEN! Oj O__O det slog mig nu att det verkligen är ett år sen precis imorn. Oj, oj, oj!

Hmm, glömde bort att jag skrev i bloggen så nu är klockan 23:01... Vet inte riktigt vad jag ska göra, ska jag sova eller vara uppe ett tag till? Tipsa mig lite om vad jag ska göra med mitt hår, inget superkrånglit för det orkar jag inte med.
Nu längtar jag bara tills imorn då jag kanske fixar ny piercing, och till rökpauserna på skolan, bara sitta och ta det lugnt...

Im sick and tired.
Jag vill ha någon att krypa ner hos.
Känna någon krypa upp tätt intill då
jag sover och lägga armen om mig.
Jag vill inte känna mig sådär ensam
och jag vill att någon ska ligga där
då jag vaknar kallsvettig av mardrömmar.
Jag orkar inte. Orkar, orkar, orkar inte.
Nej, jag vill inte ha "någon", jag är inte sån som bara väljer nån. Jag vill ha just en speciell person, som jag tyvärr vet att jag aldrig kommer få. Jag får nöja mig med de få stunderna som vi har tillsammans nuförtiden. Om det nu kommer bli så igen...

Rick och jag var och fikade idag, jag blev förvånad att jag själv orkade det då jag bara var på gråt och skrikhumör, vilket Rick fick känna av precis i början (jag är alldeles för stressad nuförtiden, det känner min kropp också av). Det blev bättre efter ett tag och vi satte oss på ett helmysigt café *nöjd* Vi satt där i kanske 1½-2 timmar, sen så tog jag bussen mot Bergsjö där mamma sen hämtade mig.

Just nu så har jag väldigt ont i min läpp. Den är svullen och jag känner mig illamående och yr. Och allt det här bara för att jag envisas med att ha en större ring i läppen. Sååå, jag kunde inte töja upp till dubbel storlek på en gång, borde jag ha fattat själv XD Så istället har jag i en 1.6 och en 1.2 ring, aj aj!

Ska krypa till kojs nu. Hoppas på en ok dag imorgon och att jag inte missar bussen in till Hudik och min teorilektion (börjar tre imorn! :D).

268 dagar sen, en evighet. Och det var längre än en evighet sen som jag mådde riktigt bra. Jag har haft bra stunder, men längst in så har det varit något som ständigt gnagt. Vissa gånger, en timme eller så, då känns inte det där längst in. Men de stunderna försvinner allt mer...
Jag känner mig inte bekväm i mig själv, utstirrad i skolan, känner mig hånad och som att alla pratar bakom ryggen, även fast de flesta säger att jag är den personen folk snackar minst skit om... Men liksom, hur ska jag kunna vara säker på det? Jag vet hur människor beter sig.

Jag har gått i skolan i lite mer än en vecka nu, och jag vill bort därifrån! Allt är obekvämt, spänt och inte alls så som jag vill ha det. Även fast jag mådde dåligt i ettan och tvåan så gillade jag skolan, även fast jag var nära ig i många ämnen, så ville jag oftast dit för att träffa folk och slippa vara hemma... Nu vill jag varken vara på skolan, hemma eller på stan. Vart ska jag ta vägen?

Det blir nog mycket frånvaro för mig framöver, jag orkar inte sitta instängd i ett klassrum med mycket folk. Jag är för paranoid och mår för dåligt för det... Skolan får mig att vilja kräkas...