Jag hatar känslan av hjälplöshet, att jag ska vara obetydlig och meningslös. Jag ligger i sängen i något som kan jämföras med en tjock dimma av elaka tankar, ångest och illamående. Jag vet inte om det är min vanliga ångest som spökar eller om det är pga tabletterna, så hur ska jag veta när jag ska minska ner på dom? Jag vet ingenting.. Jag gillar inte alls tanken på att jag äter något beroendeframkallande, att jag just nu måste äta dom för att kunna somna, annars går det inte. Veckorna innan jag började med dom så sov jag kanske 2-4 timmar per natt, oftast bara 2. Så visst är det skönt att kunna sova, men inte fan känns det bra.
Men just nu är det väl de andra tabletterna som jävlas med mig, just pga illamåendet, ångesten, huvudvärken och tårarna som är nära att pressas ut. Jag kan oftast hålla tillbaks tårarna, men just nu känns det mest bara hopplöst, allt känns hopplöst.