Ångesten slickar mig längst nacken
viskar slemmiga ord i mitt öra
Ångesten säger åt mig att hoppa
att inte försöka längre, att släppa taget
Ångesten river in djupa sår i min själ
skrattar åt mina plågade skrik
Att jag skriker efter nåd spelar ingen roll
det är inte längre jag som bestämmer
"Hoppa, känn luften strömma runt din
nakna kropp, trycket lättar, jag lovar"
Ångestens tunga skriver in mitt öde i min hud
sänder kalla kårar genom min kropp
Jag dras bakåt och in i ingentinget
Där endast ångesten regerar, ångesten lovar mig
"Hoppa, hoppa och du slipper plågorna, jag kan lova dig det"