Det här är så jävla typiskt.. Då jag väl ska till kuratorn, fem minuter innan så ringer hon och säger att hon fått in någon akut och om jag kan vänta till tre. Varje gång något sånt här händer så ställer min hjärna in sig på självförsvar, att verka oberörd och helt enkelt göra som jag blir tillsagd så det jag svarade var "det går nog inte, det blir för sent då jag redan har svarat". Hon babblade på om ngt jag redan glömt och bokade sedan in mig på en annan tid nästa vecka på torsdag. Wooh, jag har verkligen snubblat och faller nu genom mitt självförtroende. Jag vet inte vad jag ska göra eller vart jag ska ta vägen. Jag vill bara gråta då det känns som att jag än en gång har blivit sviken..
Hon insåg iallafall att det var första gången jag skulle dit till henne "Åh, jag såg att det är första gången du ska hit idag, är det okej då att ta nästa vecka?" "Mm, det är det" "Ja, annars får du självklart komma hit akut om det är så. Jag finns här hela tiden". Men jag vet inte hur jag ska göra, just nu så vill jag bara gå och gömma mig. Jag ångrar att jag åkte hit överhuvudtaget. Just nu skulle jag ju kunna ligga hemma i sängen och bara tyna bort, varför gör jag inte det då.. Jo, för att jag gav den här kuratorn en chans, en chans som nu är sumpad. Jag vet inte om jag klarar det..
Fan..